Orientering med eller utan GPS?

Det blir inte alltid som man har tänkt sig. 
Tanken var att ge vår egen cache lite omvårdnad och sen vidare mot Sätila. Omvårdnaden av vår egen gömma gick bra och tärningen är nu lite mer proffsigt utformad. Det gick inte riktigt som man tänkt sig när man limmade fast ett gångjärn med superlim...

Nu ska vi åka till Sätila. Nu börjar småvisparna knorra vi vill inte gå! Så då får man tänka om för det blir inte alltid som man tänkt sig: Vi beslutade oss istället för att ge oss i kast med en multi med orienteringstema: Multi OL (GC3VPC5).
Det är en multi i fem steg där man måste ta sig till nästa steg med hjälp av en kartbild. 
JAG är definitivt inte bra på att orientera med karta och kompass så hur skulle det här gå? Tur att man har en orienterare i familjen (även om det var några år sedan han var ute och orienterade).

Vi parkerade lite fint vid parkeringskoordinaterna och gav oss av mot första steget.

 För att inte spoila för mycket kommer jag inte att lägga ut några av bilderna i burkarna!

Herr visp in action med en av småvisparna för att visa vart vi ska gå.

Vi hittade också lite gamla gränsmarkeringar och bredvid en lite nyare variant. Tycker nog att den gamla var finare. När alla stegen var avklarade och vi skulle vidare till själva loggboken lyckades lillvispen trampa ner i det enda surhålet i hela skogen. Gegga ända upp till knäna. 

Och vad händer då?
Jo, skrik och panik. Tårar och tandgnissel.
Men jag och lillvispen gick till bilen och skickade iväg herr visp och den andra lilla vispen till slutgömman.

Detta var en toppen fin multi som varmt rekommenderas!
Hittade denna lilla seriestrip på nätet och den tyckte jag var kul. Orienterare påminner lite om geocachare, eller?

Ska kanske tillägga att med vår vanliga tur så kom det givetvis nya cacher i......

Gissa!

JO, I SÄTILA.